Avskedad

Italienare är inga älskare av nyheter och förändringar. Därför drömmer de allra flesta av dem, även ungdomar, om ett fast jobb som ska vara samma hela livet.

När premiärministern Monti sa i teven häromveckan att ungdomarna i Italien måste vänja sig vid idén att byta jobb flera gånger under livet, och att han tyckte det verkade tråkigt att ha samma jobb för alltid, bröt därför ett ramaskri ut. För även om italienarna drömmer om att ha ett säkert jobb på livstid, så är dagssituationen en helt annan.

För de flesta här är det ungefär lika troligt att hitta ett fast jobb som att vinna på lotteri. En tredjedel av dem som är under 27 år är arbetslösa, bland kvinnorna är siffran ännu högre. Efter 35 är det lika svårt, om inte värre, eftersom de få företag som anställer bara vill ha unga och mer lätthanterlig arbetskraft.

Jag gratulerade i veckan den 38-årige bekanten som hittat ett fast jobb efter flera års sökande och ekonomiska svårigheter. Han tittade på mig och log lite snett.

– Tack, men att jag fått fast jobb innebär inte att det är säkert. Jag var tvungen att skriva på en avskedsansökan tillsammans med anställningskontraktet, förklarade han.

Facken säger att han inte är ensam om detta, snarare tvärtom. Många arbetsgivare har satt detta i system och anställer ingen som inte samtidigt sätter sin namnteckning på en avskedsansökan utan datum.

Enligt de största fackförbunden tvingas 40 procent av männen att skriva under, och 60 procent av kvinnorna. Det handlar om två miljoner personer. En fjärdedel av alla som jobbar i Italien har någon gång stött på detta fenomen.

Anledningarna till att arbetsgivaren plockar fram brevet kan vara många. Att bli gravid är nästan helt säkert sätt att bli av med jobbet, precis som det blev för kompisen med ett högkvalificerat jobb. Hon fick sparken samma dag hon berättade att hon väntade barn, och fick dessutom en utskällning av chefen.

Andra orsaker kan vara att man blivit fackligt aktiv, att man är allvarligt sjuk eller att man blivit för gammal. En del företag ger de anställda sparken efter tre år, eftersom skatteförmånerna man får om man nyanställer då försvinner.

Myten om det fasta jobbet är säkerligen orsaken till att så många ändå låter sig utpressas och skriver på. Plus att de flesta italienare, speciellt i centrala och norra Italien, inte flyttar på sig för att söka jobb. Alltså blir jobbmöjligheterna rejält begränsade.

– Varför skulle vi inte ha rätt att jobba där vi är födda och uppväxta? frågade en kompis mig argt häromdagen när jag konstaterade att även italienarna måste vänja sig vid att flytta runt för att hitta jobb.

Och så länge det är mentaliteten har arbetsgivarna betydligt mer makt över de jobbsökande än på de flesta andra ställen.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s